Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘hälsa’

20161229_180044

Jodå! Trots att åldersfixeringen i världen lever och frodas hävdar jag med bestämdhet att livet efter 50 är väldigt värt att leva. Jag hävdar dessutom att det ibland är ännu bättre än innan. Jag älskar varje dag av mitt liv! Missförstå mig inte nu. Jag har min beskärda del av trassel, bekymmer och oro nu också men vet med ålderns visdom att problem oftast passerar. Jag vet att man mår bäst om man kör sitt eget race istället för att som i ungdomen hela tiden försöka passa in i diverse grupper. Jag vet vad jag är bra på och jag förlåter mig själv för de saker jag inte kan.

Jag önskar att jag kunnat berätta vad jag vet nu för den jag var när jag var 20. Att jag fått möjligheten att berätta att det inte spelar någon som helst roll i långa loppet vilken bil man kör eller hur många kilon man bär. det som räknas i långa loppet är familjen, hälsan och vännerna. Jag skulle sagt att: ”Jo, det slitna gamla ordspråket bär på livets sanning”. Jag känner en sådan tacksamhet varje morgon jag får vakna upp. Varje gång jag tänker på mina fina söner, make och vårt liv. Jag väljer att fokusera på det positiva. Trots att jag vågar hävda att jag varit igenom mer än de flesta är det det bästa liv man kan ha. Vi tvingas äta livet rått men kryddor kan man ju alltid använda! När jag skriver detta sitter jag och tittar ut på hönsen som spatserar runt i rabatterna. Förnöjt skrockande. Vrider jag huvudet ser jag Charlie som halvsover på soffan hoprullad hoprullad som en boll. ”Nuvaron” härskar bland djuren! De lär mig så mycket varje dag. Det är tack vare dem jag periodvis klarar att leva i nuet.

20161023_125439

 

Read Full Post »

 

20160418_085407

Ofta när jag berättar för folk om hur vi lever här på ReimersRo möts jag för det mesta av nyfikenhet, frågor och en något drömsk blick från personen. De suckar gärna fram ett ”Oh, tänk om jag också kunde flytta ut på landet men jag har ju barnen/ jobbet/ inte tid/ ekonomin/mm(sätt in valfri orsak själv). Eller så menar de att de absolut inte kan leva utan stan/ gymmet/ service/ annat. Jag tror att de bygger upp en egen bild av hur det är att bo här beroende på om de själva när en förändringsdröm eller om de absolut inte vill ha förändringar. Men vissa håller nästan för näsan redan av tanken på att vi valt bort vattentoaletten. Vissa har skrattat lite överseende åt mitt miljöengagemang och talat om för mig att det inte hjälper att ”lilla jag” sopsorterar för sophämtarna slänger ändå alla sopor i samma fack i sopbilen, citat: ”det har man ju hört”.  Jag har också fått kommentaren: ”Jag är för gammal för att ändra på mina vanor”.

20160806_150231

Men igår mötte jag mannen som tog priset när det gäller kommentarer. Jag märkte tydligt att han av någon anledning blev provocerad av det jag berättade om vår livsfilosofi. Om hur vi hade valt att se på vårt liv här på jorden. Att jag efter sjukdom, och kriser fått ägna mig åt en, av dessa händelser, nästan påtvingad eftertanke om hur jag/ vi vill leva våra liv. Jag hade insett att detta livet( det enda vi vet något om just nu iallafall) kan ta slut eller förändras på ett ögonblick. Jag berättade att vi strävade efter att bli så självförsörjande vi bara kan så vi inte behöver lita till en statsmakt som kanske inte kan hjälpa alla vid en kris. Jösses, det räcker ju med en snöstorm om man bor på landet så inser man att man måste samla i ladorna för att klara sig!

20160912_112215

Jag berättade att detta sedan vuxit från att bara innefatta förändringar i mitt eget lilla leverne till att också innefatta ett försök till förändring i miljön runt omkring. Ett intresse för att försöka visa ett annat sätt att tänka, ett annat sätt att leva för andra. För många lever i sin bubbla utan att stanna upp och fundera. De lever med ett tyst gnag i själen trots att allt på ytan verkar toppen. Jag berättade om att det är vattenbrist även i många delar av Sverige numera. Att våra barn och barnbarn får ett tufft jobb att städa upp efter oss( under förutsättning att det finns en miljö att städa). Att vi inte kan vänta på att ”de som bestämmer” ska ändra saker för de tänker mer på egen karriär, vinning och nästa val än på att ta tuffa beslut som säkert kommer ge upphov till missnöje bland många medborgare. Vi kan inte vänta på att ”andra” ska börja. Vi kan inte peka finger och säga att” om inte dom minskar utsläppen så behöver inte vi heller”. Vi skyller ju till och med koldioxid utsläppen på korna samtidigt som vi semesterflyger till Thailand oftare och oftare. Samtidigt som vi konsumerar mer och mer nya prylar. Jaja, jag vet: Konsumtionen driver fram samhället! Den visan har vi hört till leda! Kapitalismen bygger på konsumtion och om vi konsumerar mera blir vi rikare. Därför jobbar vi mer, ser mindre av våra barn, bränner ut oss mer och får fler och fler ”välfärdssjukdomar”. Vi har alla svalt myten om hur det ska vara utan att egentligen ifrågasätta den. Det är så det alltid har varit. Det är så våra föräldrar gjorde. Det är en ”sanning”. Men det fungerar inte längre! Inte om vi vill ha en planet som fortsätter ge oss liv. För tro det eller ej kära stadsbo, vi är alla en del av naturen. Vi dör om moder jord dör. Om något i planetens balans rubbas en gnutta mer än vi redan gjort så kan vi inte klara det!

Jag hann dock inte riktigt säga allt detta sista jag skrev till personen i fråga förrän han började lägga kommentarer om att det inte var konstigt att jag vurmade för miljön, flummig religionsvetare som jag var! Det visste man ju att religion bara var flum för det kunde inte bevisas vetenskapligt. Inte ens när jag rättade honom och sa att man kan vara andlig och inte religiös och att jag inte jobbat som religionsvetare på många år utan var bibonde, skribent och konstnär släppte han sina fördomar. (Och när jag tänker efter nu så var troligen de sakerna lika flummiga som religionsvetare för honom.)  Han menade sen att jag troligen gick omkring med foliehatt eftersom jag säkert trodde att antingen aliens eller någon främmande makt sände ut ”vågor” som kunde tränga in i min hjärna! Vilka ”vågor” det gällde kunde han inte specificera. Jag hade fullt upp med att bita mig i tungan för att inte skratta honom rakt upp i ansiktet. Men eftersom jag är en någorlunda uppfostrad tant bet jag tills tungan blödde.

Men jag hejdade mig som sagt och sa alla de saker jag tidigare skrev. Då hävde han ur sig att han: ”Minsann inte fått 4 hjärtinfarkter för att sitta och lukta på blommorna. Han hade offrat sig så han kunde ge sig och familjen allt. Resor, villan och sommarstugan här uppe var minsann inte gratis om jag nu trodde det”.

Jag fick tårar i ögonen. Det var hans egen frustration över att känna sig fast i ekorrhjulet som gjorde honom småelak, nedlåtande i samtalet med mig! Som gjorde att han kände ett behov av att tala om att han tyckte synd om mig för att jag levde i en fantasivärld om jag trodde att något annat än djungelns lag gällde.

Vi har alla ett val men många av oss vet inte ens om det utan gör ”som man ska”, man lyder normen snällt. Han var över femtio år, framgångsrik och hade nästan allt. Men han hade inte ro i själen. Han hade inte lyckan. Han hade inte harmoni i sitt liv. Och det stack i ögonen på honom att någon klivit av ekorrhjulet. Jag tyckte så synd om honom. Jag ville bara ta honom i famnen när jag insåg det. Men då hade han väl fått infarkt nummer 5 och jag har ingen hjärtstartare här på ReimersRo.

Vi har ett val. Alla har ett val. Ibland är valet lätt och ibland är det förbannat svårt. Men inget som är värt något kommer alltid lätt! Ibland( ofta) får man kämpa och försaka. Men resultatet är värt det. Om man lyssnar inåt så hittar man sin egen väg. Och det som är så spännande är att när man hittat sin egen unika ”rätta” väg brukar saker lösa sig helt magiskt! Det är avslutandet som är svårt. Det är det som skrämmer och trasslar. För vi sitter så fast i ”vad ska grannarna tycka” / ”jag är inte en sån” / ”det är inget riktigt yrke” / ”folk skulle tycka jag är konstig”. Men i ärlighetens namn har folk fullt upp med sitt eget och om de skulle bry sig så reagerar de flesta positivt!

Hur gick det då i samtalet med mannen? Jo, vi gjorde som man gör i Sverige. Vi kom iallafall överens om att vi inte kom överens. Han fick med sig en paket nyvärpta ägg och en stående inbjudan att tillbringa en dag på landet med bisurr, kackel  och kaffe om han kom förbi igen.20160809_150055

Read Full Post »

 

 

20170407_101133

Varje dag börjar klockan 5 med en kopp nymalet kaffe. Sen gör jag min yoga, mediterar och går en 5 kilometers runda i skogen. Efter detta och duschen kollar jag upp ”att göra” listan jag skrivit kvällen innan och kompletterar den om jag kommit på fler saker jag vill göra eller ändra av någon anledning. Som den vanemänniska jag tyvärr måste erkänna att jag är blir frukosten också för det mesta den samma. Gröt eller glutenfri macka med ägg och eventuellt kött från gårdagens middag.Till detta gör jag en pressokanna thé av torkade örter från trädgården. På grund av att min mage ibland bråkar både på grund av den reumatiska sjukdom som vilar i mig och den gastric bypass jag gjort försöker jag ge magen hjälp så mycket jag kan. Ett thé gjort på torkade grodblad, fläderblommor, fläderbär och kungsljusblad håller magen snäll och glad. Alla dessa växter är mer eller mindre inflammationsdämpande och/ eller lindrande för magen.  Jag märker direkt när jag hoppat över det. Jag dricker en kopp varmt med vår honung i till frukosten. Sen dricker jag resten av pressokannan kall med isbitar under resten av dagen.  Det är magiskt vilken hjälp Moder Jords växter kan ge oss. Och detta utan biverkningar. Men jag rekkomenderar att man inte tuggar på vilken planta som helst utan läser på! Och att man är helt säker på var man använder! Det finns några växter som är giftiga. Och om man använder mediciner kan de kontraindikera med örterna!

En sak är säker dock! Jag känner mig INTE som 80 längre som jag gjorde under så många år med skolmedicinens piller. Jag känner mig inte ens som de 50 år jag är! Jag känner mig som hälften! Och kroppen som tagit så mycket stryk är så tacksam. Denna fantastiska kropp som kämpar för mig varje dag. Som härbärgerar min själ så villigt trots allt. Livet är gott att leva!

annat! 20160930_113214

Read Full Post »

20170318_063433

Det är knökfullt på bänkarna framför fönsterna här nu. Mycket har blivit utplanterat i både bäddar och lilla växthuset men mycket trängs vidare. Våren är ju lite lurig. Det har varit ovanligt kallt. Hagel och regn om vartannat och där emellan en liten solglimt. Nåja, den kommer, det har den ju gjort varje år. Under tiden kör vi ut hästskit i landen, sätter fröer, bäddar in i halm, hö och ull. Vi har också börjat bygga på ett större växthus men det får bli en annan bloggpost.

Ska bli skönt att kunna hämta egen kompost ur vår latrinkompost om några år. Grannen är supersnäll och körde hit tre lass med sin traktor så i år ska jag egentligen inte klaga. Förra året skyfflade vi skit själv. Men jag vill ju att allt som produceras på torpet ska stanna och göra nytta på torpet!

20170402_114903

Undrar om svordomar ger extra krut till gödseln? I så fall har maken kryddat den till max här för han välte precis skottkärran sekunden innan jag hann föreviga det.

20170414_124234

Vi lägger hö och halm över potatisen när vi sätter den.

20170402_114826

Och vitlöken får ett ulltäcke varje år. Både vackert och varmt.

Vi har visserligen mördarsniglar här men de är inget problem i odlingarna eller under våra täcken. Hönsen och ankorna mumsar snigelägg och småsniglar allt vad de orkar så snigeltrycket hålls på en hanterbar nivå. De vi hittar hittar vi i blomsterrabatterna och det har blivit en meditativ vana för maken att gå en runda på kvällskvisten med huggjärnet och mörda mördarsniglar!

Read Full Post »

20170412_145112

Vi har blivit beroende! Som ni vet har jag sedan mer än tre år lagt om nästan hela mitt liv. Ja, alltså inte flyttat, skiljt mig eller bytt jobb utan ändrat mitt sätt att äta, min syn på id och min ”nuvaro” i livet. Jag har ju berättat tidigare om hur sönder min kropp var och hur läkarnas enda lösning var mer mediciner. Mediciner som sen i sin tur gav en mängd biverkningar och ännu mer mediciner. Jag började meditera, yoga och ta bort laktos, gluten och socker. Jag började äta ”ren” mat, dvs mat lagad från grunden av ekologiska råvaror med betoning på grönt. Det lilla kött vi äter är viltkött, fisk och kyckling. Allt jagat av maken, uppfött på torpet eller köpt i närheten av andra ekovänner. Sockerberoendet satt hårdare än jag hade insett. Socker finns ju i ALLT! Och i början kunde jag inte förstå varför jag blev konstig i magen, ilsk eller deppig. Men efter några månader släppte det. Jag insåg vad som ställt till problem då jag efter ett år hade en period med mycket kalas och jobb då jag inte släpade med eget ”snacks” eller tackade nej till till exempel kakan. Fy för tusan vad hög jag blev av sockret. Och vad trött jag blev 20 minuter efter jag ätit sockret då blodsockret damp i botten igen. Jag tillockmed kollade upp om jag hade fått diabetes. Så beroendet hade stuckit upp sitt fula tryne och försökte fånga mig igen. Som tur var hade jag kraft nog att fightas! Efter min gastric bypass operation för ca 1 år sedan har jag inget sug alls. Tyvärr är det istället en ständig kamp för att få i kroppen alla näringsämnen den behöver då jag ofta får ont i magen eller inte känner hunger. Men jag hade ju sen å andra sidan en hel del komplikationer efter operationen och låg på sjukhus nästan en månad, hade gastrostomi och höll på att stryka med. Så min trofasta,  kämpande kropp behöver nog lite mer tid på sig för att hämta lära sig.

Men nu är vi beroende igen! Vi har stora skälvan då vi inte har det hemma! Vi stryker kring flaskor, kylskåp och burkar som katter runt en guldfiskskål!

Vi har helt fastnat i fermenterad/ syrad mat! Vi syrar vitkål, Kombucha och gör Eldvatten. Vi till och med fermenterar vår kompost. Att fermentera grönsaker dubblar deras vitamininnehåll. Dessutom blir de fyllda av probiotika vilket mage och tarmpaket mår finfint av.

20170331_192811

SURKÅL:

Att syra vitkål är super enkelt. Ett kålhuvud, (ca 1kg), 1msk salt( jodfritt, vi använder helst Himalajasalt), pepparkorn, de kryddor du vill ha med. Ex: chilli, kummin, timjan. Ta vad du tror dig tycka om. Experimentera!  Ibland har jag morot eller blomkålsbuketter i. Riv vitkålen i en bunke. Häll på saltet och låt stå en bra stund så saltet drar ut vätska ur kålen. Sen börjar du banka och knåda vitkålen. Målet är att vitkålen ska vätska sig ordentligt. När det är gjort packar man allt i en glasburk eller keramikkruka. Packa hårt så inga luftfickor finns. Se till att vätskan täcker kålen helt. Om det behövs kan man toppa upp med lite saltvatten( 1 liter kokt vatten + 1msk salt, svalna av och häll över så det täcks) Jag brukar tynga ner kålen i krukan med en plastpåse fylld med vatten. Varje gång jag försökt göra som i de gamla recepten jag har och täcka med hela kålblad har surkålen härsknat istället för att syras så jag har gett upp och trycker ner med hjälp av vattenpåse eller en diskad sten. Under fermenteringen kommer det bildas bubblor och det kan slabba över lite men sätt burken på ett fat. Efter ca 1-2 veckor är den klar! Glöm inte ”pysa” burken varje dag för att lätta på trycket och sniffa. Det ska lukta syrligt. . När tiden gått tar man ur tyngden, skruvar på locket och stoppar in den i kylen. Där eftermognar den sakta. Vi börjar så klart äta av den direkt men märker att smaken blir mjukare ju längre den stått. En oöppnad burk håller sig  jättelänge.

20170427_122530

KOMBUCHA:

För att göra egen Kombucha behöver man en liten baby, en Scoby, samt någon deciliter startvätska, svart ekologiskt thé, socker. Lugn! Sockret är till för att Scobyn ska ha något att äta och förbrukas nästan helt under fermenteringsprocessen.  Scobyn är ju en levande organism, det är som att ha ett litet husdjur! Man kan göra egen Kombucha genom att köpa en flaska i affären med lite ”grums” i botten men det bästa är att få eller köpa en egen Scoby med startvätska. (Jag har ibland Scobys att sälja) Nu gör jag Kombucha i en stor 8 liters glastank med tappkran men det går fint att börja i en mindre. Scobyn gör nya scobys efter hand så man kan utöka så mycket man vill. När en Scoby blivit gammal och lite missfärgad brukar jag ge den till hönsen. De älskar det och den ger mängder med probiotika och annat mums till dem också. Alltså: 1 Scoby, ca 15% startvätska( vätska från förra omgången eller den vätska som följer med en nyköpt Scoby) samt 1 liter starkt ekologiskt thé( 1-2 msk thé eller 2-3 påsar thé som fått dra ca 15 minuter). Häll i 1-1,5 dl ekologiskt socker. Lös upp sockret ordentligt. Låt théet svalna ordentligt annars dör Scobyn. Sen häller man bar i sockerthéet i en glasburk, låter Scobyn försiktigt glida ner, häller i vätskan från förra omgången(eller den medföljande vätskan). Lägg inte på något tätslutande lock för detta behöver andas. Men fruktflugor kan flockas så jag täcker burkens öppning med en bit tyg fasthållet av ett gummiband. Jag låter allt stå ifred på en varm mörk plats. Sen väntar jag otåligt ca 10 dagar. Tiden beror på bland annat hur varmt det är. Mina står på hyllan under taket precis bredvid skorstenen men överskåpet på kylen är också ett bra ställe. Man kan sticka ner ett sugrör och provsmaka så man får exakt den syrlighet man vill. när dagarna gått kan man såklart dricka Kombuchan direkt men jag gillar att efterferementera med en smaksättning. Då tar man undan Scobyn och ca 15% av vätskan så man kan göra mer Kombucha. Sen häller man i rengjorda flaskor smaksättningen. Det kan vara ex ekologisk juice, bär, sylt, ingefärabitar eller något annat. Åter igen är det experimentlustan och fantasin som sätter gränserna. Sist gjorde jag en laddning med torkade Fläderblommor och fläderbär som blev drömgod. Jag låter dessa flaskor stå framme i fönstret i köket i några dagar. Jag pyser dem varje dag( för de kan explodera) och när jag tycker de är ”bubbliga” nog åker de in i kylen där fermenteringen saktar av avsevärt. Sen är det bara att ta fram en läcker, läskande egenproducerad Kombucha och kliva in i himmelriket!

20170412_145112

ELDCIDER/ FIRECIDER:

(Burken i mitten på bilden)

Detta är kanske inte just fermentering men kanon att ha hemma i snörveltider. Man blir aldrig sjuk om man tar en hutt Eldcider varje dag. Man kan också använda den som ingrediens i den egengjorda dressingen.

Jag tar äppelcidervinäger, lök, vitlök, ingefära, citronsaft, skivad citron, pepparrot, gurkmeja och honung,chili, ev cayennepulver.

Jag skalar och hackar allt utom äppelcidervinägern och honungen. Sen lägger jag detta i en burk. Häller över äppelcidervinägern och sätter ett lock på löst. Detta åker in i kylen i ca 2 veckor. När tiden gått silar jag av vätskan i en flaska och tillsätter honungen. Sen åker den in i kylen igen. Varje dag tar vi sedan en matsked av denna krutdryck och vi blir aldrig förkylda! Receptet på Eldcidern är inte exakt. Jag tar så mycket jag känner för och så mycket som får plats i den burk jag valt..

Read Full Post »

20160410_120833

Jag gjorde min Gastric Bypass operation den 17/2 och omopererades den 20/2. Jag låg på sjukhus nästan en månad för allvarliga komplikationer. Jag är så tacksam för att jag fortfarande lever! Men nu kommer belöningen i annan form också och jag har börjat lägga märke till den mer och mer. Ni kanske inte tror mig då jag säger att jag fullständigt missade de första kilona som rasade av men med gastrostomi, smärtor och svaghet så låg fokus inte på att springa till vågen och kolla nedgången. Jag var bara glad att jag sakta blev bättre och bättre. Jag var glad att jag fortfarande levde! Men nu kan jag inte bortse från det faktum att jag tappar alla kläder. I förrgår kunde jag klämma mig förbi en hylla som jag aldrig förr skulle försöka mig på.

Förra veckan skulle jag på en försenad sex veckors kontroll. Jag var tyvärr inte bokad till min egen kirurg men det fick väl gå ändå, tänkte jag. Nu mådde jag så pass bra så jag gått vidare. Jag är inte den som maler vad jag gick igenom. Jag har läst mina journaler och mina operationsberättelser så jag vet vad som hänt. Läkaren var försenad och jag hade dessutom varit tidig så väntan blev lång. Så plötsligt dyker min kirurg upp och kallar in mig. Han hade bytt så att han fick tillfälle att prata med mig. Han var så ledsen för vad som hänt mig. Men det finns inget att vara ledsen för, som jag sa, för han hade ju gjort sitt bästa båda gångerna. Ibland tillhör man de procent som får komplikationerna. När han sen frågade om vikten hade han först svårt att tro på, när jag sa att den inte spelat någon roll. Det var inte förrän jag förklarat att jag fortfarande gick på ett rosa moln för att jag levde som han förstod. men han var nöjd och jag var nöjd så allt var bra.

Vi pratade lite om att det ibland gör ont fortfarande i magen men både han och jag tror det beror på gastrostomin och eventuell ärrbildning efter den. Så den molvärken ignorerar jag för det mesta.Den får liksom slåss om uppmärksamheten med den restvärk jag fortfarande har kvar av min kroniska sjukdom.

Men nu börjar allt bli både roligt och besvärligt med viktnedgången. Roligt för att jag orkar så mycket mer. Jag piper runt som en Duracellkanin. Roligt för att jag tycker jag är vansinnigt snygg( Men det har jag ju alltid tyckt) Men besvärligt för jag tappar alla kläder. Tappar jag inte byxorna så tappar jag trosorna. Är det inte brösten som kasar ner i bh´n så är det koftan som jag kan tälta i. Nåja, missförstå mig inte. Jag klagar inte på allvar. Jag är nog rätt nöjd med situationen. Enligt kirurgen är jag halvvägs nu men jag är nöjd redan. Skulle min kropp stanna upp i viktnedgången här så har jag ändå vunnit så mycket. Min värk har lindrats avsevärt.och jag har bara haft ett skov i min Ankyloserande Spondylit (ryggreumatism). Min astma har sagt adjö. Min snarkning finns inte mer, dock har maken börjat snarka än mer så jag har fortfarande svårt att somna. Men det är bagateller jämfört med hur jag hade det innan operationen. Jag kan snart göra allt jag drömt om. Jag gräver, lukar ogräs, promenerar, tränar yoga, cyklar och dansar. Vissa av sakerna klarade jag redan innan operationen men då i ett betydligt makligare tempo. Nu dansar jag oftast fram!  Och trots att min kirurg kommenterade att vi kunde åtgärda skinnet på magen senare så tycker jag faktiskt att skinnet på kroppen drar ihop sig förvånansvärt bra för att sitta på en snart 50-årig dam som jag. Den första månaden hade jag till exempel skrynklig kalkonhals som jag patetiskt försökte dölja med halsduk men den har redan försvunnit. Ok, låren, magen och överarmarna har lite ”Byebye” daller men med muskelbyggnad kan nog mycket av det elimineras. Jag är så snygg! Och jag mår riktigt bra! Livet är härligt!

Read Full Post »

20160321_123833

Allt sedan jag flyttade ut på landet till mitt torp/ boställe för ca 14 år sedan har jag haft höns. De tillför vardagen så oerhört mycket. Både glädje, skratt och motion. Men också näring av högsta kvalitet i form av ägg och kött. Gulan är så vackert gul som aldrig några köpeägg och köttet mört och smakrikt. Dessutom har jag mina höns frigående och då sprätter de i jorden och sprider sitt bajs lite överallt vilket gör att grönskan blir överväldigande. Att ha höns är ett enkelt sätt att närproducera ekologisk mat som är sprängfylld med näring och smak!

20140526_182003

Det är enkelt att ha höns och du kan ha dem även i en villaträdgård.( Dock får du då kolla upp om det är ok att ha tupp. Tuppen gal så det kan vara irriterande för eventuella grannar i stan). Men här ute har jag så klart tupp för han gör ett viktigt jobb med att vakta för hök, hålla koll på damerna samt befrukta så jag får kycklingar. Mina höns är en blandad skara. Jag har Blommehöns, Kochin, Orpington och Husets blandning. Jag gillar stora höns som ger stora ägg. Några av damerna brukar alltid vilja ruva fram några kycklingar och då är de damerna som inte gillar att ruva snabbt framme och lägger ägg i ruvhönans rede så fort hon vänder ryggen till. Förra sommaren resulterade det i att surhönan( så kallas en höna som vill ruva här i Skåne) balanserade på en ägghög med tjugo ägg. Då fick jag gripa in och plocka bort några samt stänga in henne så fort hon låg stadigt på äggen.

20140612_204421

När du har frigående höns lär du snabbt upptäcka att de är väldigt sociala varelser. Gräver du i en rabatt eller rensar ogräs har du snart hela gänget runt dig. -Vad gör du? – Hittat något gott? Kacklet stiger förnöjt ur näbbarna då de synar ditt arbete. Det är glädjande då de äter snigelägg men inte så roligt då de pickar upp fröerna du precis sått. Men vi har lärt oss samexistera, jag och hönsen. De kommer och möter mig när jag kliver utanför dörren i hopp om att få något gott från köket. De tar sitt sprättande på största allvar och bearbetar jorden finfint. Och jag kan sitta i timmar och iaktta deras beteende när de går runt här. Den som hittar något extra gott hojtar så alla ska förstå att här fanns läckerheter. Tuppen knorrar kärleksfullt till favoritdamen om han hittar en godbit och låter henne ta för sig först. Sen är han en drummel när han är kärlekskrank men det kan vi ta en annan gång.

Mitt hönshus är inrett i ett trädgårdsskjul. Jag har isolerat och satt in fönster för hönsen behöver ljus. Höns klarar av kyla men om temperaturen kryper långt ner måste de få värme. Till exempel kan man ha en värmelampa eller ett brandsäkrat element i hönshuset. Då fryser inte vattnet heller. Dock knallar mina höns bara in i hönshuset när de ska värpa eller sova. Och vem kan klandra dem. Det är väl mycket roligare att sprätta i rabatter än att sitta inomhus och glo på väggarna. De har en inhägnad stor rastgård som det är tänkt att de ska kunna gå ut i på vintern men för det mesta har de full frihet även då. Det är bara om räven varit för närgången som de stängs in ett tag.

Att fodra hönsen är ingen dyr sak. Jag köper ekologiskt hönsfoder och blandsäd. Dessutom får de rester från köket. Och eftersom de går fritt slinker det ner mängder med mask, snigelägg, sniglar, grönt och frö,mm så foderkostnaden blir inte hög. Men jag får ägg med en gula som lyser som guld. Jag får mat där jag helt säkert vet vad som stoppats i dem innan de slaktades. Och för mig är det så viktigt. Eftersom jag under många år tvingades äta mängder med mediciner för mina kroniska sjukdomar vet jag att alla kemiska tillsatser man får i sig bara skapar mer sjukdom. Så därför strävar jag hela tiden efter ett så rent, enkelt och oprocessat liv jag kan!

Charlie håller gärna koll på damerna, men eftersom han är så liten tycker han det är bäst att klättra upp på pumpen. Allt för att kunna göra sitt jobb, tänker han.

20160321_123437

 

Read Full Post »

Om man som jag ska leva hela livet med konstant näringsbrist räknas varje tugga man stoppar in i munnen. Nej, vänta! Detta gäller inte bara då. Detta gäller för bövelen ALLA som stoppar något i munnen. Det borde vara i alla människors intresse att det bränsle man ger sin kropp är av bra kvalitet. Och nej, två kalorier är inte alltid lika! En kalori från ett färdigmål eller halvfabrikat har inte samma effekt på din kropp som en kalori från till exempel en ekologisk kyckling eller tomat. I halvfabrikaten stoppas det in mängder med utfyllnad, socker, vatten, konserveringsämnen,mm. Dessutom pressas de konventionellt producerade matvarorna att växa fort och då ger det mindre näring och smak. Har du provat att sänka tänderna i en hemodlad solmogen tomat så vet du vad jag menar!

När jag valde att göra min Gastric Bypass, för att få bättre livskvalitet, valde jag indirekt också att leva resten av livet med näringsbrist. Det är ett faktum alla som gör någon form av obesitaskirurgi måste leva med. Och eftersom vi opererade inte kan äta några större mängder utan äter många små mål betyder det att jag i varje tugga vill få med så mycket protein, vitaminer, mineraler och spårämnen,mm jag bara kan.

20160321_124923

20140612_204405

 

Jag hade redan långt innan operationen ändrat mina livsmedelsinköp till att innefatta mestadels ekologiskt men nu ökar jag andelen avsevärt genom att vi från och med denna säsong kommer producera än mer egenodlad mat. Vi har haft höns i alla år vi bott här ute så det har inte ändrats men odlingarna av grönsaker och frukt har tiofaldigats. Det har grävts bäddar och täckts gräsmatta så det står härliga till!

 

Jag väljer att täckodla till största delen. Trots att mördarsniglarna hittat hit! Jag har även kallbänkar, varmbänk och växthus så jag kan sätta igång mina odlingar ganska tidigt på säsongen. Fönsterbrädorna inomhus är också fyllda till bristningsgränsen så klart.

20160413_120545

20160424_143313_resized

 

Jag har turen att bo på landet där hästgårdarna ligger tätt, vilket innebär att jag har lätt att få tag på gödsel och halm. Jag använder naturligtvis min egen hönsskit men då den är betydligt starkare väljer jag noga var jag ska använda den.

När jag anlägger en ny bädd på gräsmattan täcker jag först marken med tidningar. Sedan lägger jag lager av halm, hästskit, löv och trädgårdsavfall ovanpå. Det blir som en lasagne. Denna vattnas sen ordentligt. De bäddar vi gjorde förra hösten är det nu tid att plantera eller så i. De olika lagren har förmultnat ganska mycket och jag skjuter bara materialet åt sidan och sår eller planterar. Sen puttar jag tillbaks lagerna igen runt omkring plantorna.

I de två lådorna, ca 5 meter långa och 60 cm breda, som vi gjort denna vår försöker vi få igång ganska hög värme. Först ligger det halmbalar i botten, sen ett tjockt lager hästskit, löv, halm och högst upp ett lager kompostjord. Allt trycks ner ordentligt mellan lagren och sen vattnar jag med ”kissevatten” (maken har ”kissa i hink”-tjänst ibland) för att få igång förbränningen. ( Kisse-vatten: 1 del kiss + 9 delar vatten) Sen springer jag ut med termometern och kollar flera gånger om dagen. Det är så spännande då kvicksilvret stiger. När den värsta hettan lagt sig efter ca 10- 14 dagar är det perfekt att sätta spädisar eller så.

Jag är väldigt inspirerad av ”Skillnadens trädgård”( Sara Bäckmo): Länk: Skillnadens trädgård som också har en blogg och Youtubekanal där hon är helt självförsörjande på grönt under mer än 6 månader på året. Hon börjar även så och odla väldigt tidigt. Skillnadens trädgård ligger i zon 3 och mina odlingar ligger i zon 1-2 så det hon lyckas med bör jag också lyckas med!  Kan jag öka vår självförsörjningsgrad från tidigare års 2-3 månader till 6 månader så gör jag min kropp en stor tjänst. För att inte tala om hur härligt det är att knalla ut i odlingarna bakom ateljén och plocka ihop dagens middag.

Read Full Post »

Motion innan Gastric Bypass operation!

Tredje gången gillt! Nu har jag fått mitt nya operationsdatum efter två tidigare ändrade tider. Min Gastric Bypass operation är satt till den 17/2 och jag har börjat med den flytande dieten på allvar. Jag smygstartade visserligen innan jul, då jag inte gått på någon flytande diet på många år och ville se hur jag reagerade på det. Eftersom jag äter Waran ska jag inte hålla på och konstra med min kost. Det så kallade PK-värdet, dvs tiden det tar för blodet att koagulera, börjar då hoppa. Det ska helst ligga mellan 2,5 och 3. Då har jag minst risk för att proppar bildas vid min nya hjärtklaff och aorta. Duktig som jag är så mailade jag kardiologen och informerade om att jag nu gick på flytande diet vilket gjorde dem förvånade. Mitt sista PK-test hade gett ett värde på 1,9. Uppenbarligen brukar folk få högre värde av att gå på flytande diet. Men jag är ju som jag är! Motvallstös!

Då operationen nu närmar sig med stormsteg har jag börjat fundera ännu mer på alla de sätt jag själv kan påverka resultatet av och framför allt riskerna med operationen. Jag har ju redan genomfört en hel rad förändringar. Jag slutade röka för snart ett år sedan. Sedan några år mediterar jag varje dag. Jag går minst en promenad med hunden och jag gör yoga varje dag. Men detta ökar inte pulsen så värst mycket. För varje gång jag tagit i mer än kroppen klarat så har jag fått ett värkskov eller benhinneinflammation. Alltså, jag vet att det är effekter av mina sjukdomar men det gör det inte mycket roligare! Som lök på laxen går jag med ständig undertemp. Jag har alltid 35 till 35,6 grader i temp. Fryser som en #%&# och så har det varit sedan jag fick min Ankyloserande spondylit diagnos för många år sedan. Jag minns hur det var att vara tjock förr. Då kunde jag gå ut i smällkalla vintern i minus 10 grader. Nu kramar jag helst kaminen under vintern. Att ge mig iväg till badhuset eller gym är alltså inte att tänka på. Då återstår att motionera här hemma. Fördelen med det är att, eftersom jag jobbar hemifrån för det mesta, alltid kan klämma in lite rörelse i schemat. Till exempel har jag en smal brant trappa som jag skumpar upp och ner i. Jag står också nedanför och gör”step up” på första och andra trappstegen. Pulsen ska öka ordentligt innan jag ger mig.  Efteråt går jag upp till det rum vi använder som garderob. Där ligger min yogamatta/ klossar och meditationskudde alltid redo. Jag använder ibland en yoga bok men oftast laddar jag upp ett yoga pass från Youtube på tv´n. Där har jag också börjat träna med gummiband. Allt för att få upp styrkan i kroppen.

20160118_11110420160118_11161320160118_111242

Jag åker också ofta till havet. Av någon anledning kan jag klara att gå längs vattenbrynet långa stunder utan att få ont. Havet har alltid gett mig frid. När jag sätter mig ner, i lä för vinden, och tittar på vågorna blir jag ett med alltet. Det är en meditativ stund som går djupare än all annan. Det ger kraft!

IMG_5860

Det är nämligen inte någon liten operation jag ska igenom. Visserligen blir det om allt går som planerat endast 5-6 små ärr på magen. Inuti magen är det en helt annan sak. Vid en gastric bypass skär man bort magsäcken förutom en liten ficka stor som en tumme och kopplar om tarmen på två ställen. Man använder ett specialverktyg som klipper/ delar och försluter de nya kanterna samtidigt.  Så kroppen går igenom ett ganska stort trauma. Naturligtvis vill jag hjälpa min kropp klara detta så bra jag kan. Att öka syresättningen av kroppen är viktigt. Att öka ork och flås är viktigt. Att minska fettet runt organen är viktigt. Det är också därför man ska gå på flytande diet innan operationen.

Att göra en Gastric Bypass är sista utvägen. När man börjar fundera på en sådan har man provat allt innan. Dieter, dietister, mediciner. Inget ger ett bestående resultat. Det är inte så enkelt som många säger: Ät mindre- Rör dig mer! Grav övervikt är en sjukdom. Den börjar kanske inte som en sådan men får man inte stopp på det så blir den det. Och även om du sköter kost och motion kan du hamna i en situation där kroppen inte svarar på det sätt den borde. Som tur är händer det väldigt mycket på forskningsfronten vad gäller grav övervikt och obesity. Vi lär oss nya saker som kullkastar mycket av de sanningar vi levt efter ända sen 70 – 80 talet.

I mitt fall har jag lärt mig att min kropp blivit överkänslig mot många saker. Troligen är det alla sjukdomar, mediciner och sömnbrist som triggat detta. Jag har ett sockerberoende som jag jobbar dagligen med och nu kan säga att jag vinner över. Men det gäller bara om jag inte äter gluten och kolhydrater varje dag. Av för mycket sådant blir värken svårare och tröttheten större. Magen börjar bråka. Och då tar man till en sockerkick eller en skål pasta som i sin tur sätter igång karusellen igen. Jag hoppas min gastric Bypass operation kommer ge mig rejäla dumpningseffekter på kolhydrater, fett och socker. För då får jag ännu lättare att låta dem vara och kroppen läker ut mer av den kroniska inflammation jag går omkring med!

Men nu är jag nyfiken på dig som läser detta! Hur funderar du kring kost och motion?

Funderar du också på hur du varaktigt ska förändra ditt liv?

Skriv och berätta i kommentatorfältet, stilla min nyfikenhet!

Och du, ta hand om dig! Du är värd att leva det härliga liv du är menad för! Så kavla upp ärmarna och ta för dig!

Jag finns på Youtube:       https://www.youtube.com/channel/UCzk_90vH5stZRb76GcT50Mg

Read Full Post »

Ni vet hur man alltid brukar säga att ”allt hänger ihop”. Och det gör det ju oftast också. Tänk bara på fotboll, chips och öl. Eller bilval och storlek på den manlige föraren. Eller vit klänning och jordgubbsfläckar. Kräftor och huvudvärk. ”En olycka kommer sällan ensam” säger vi ju också.   Allt hänger ihop!  Men skämt åsido så gäller samma sak faktiskt för vår kropp och våra sjukdomar. Det förvånar mig fortfarande att vi behandlar varje krämpa som en isolerad sjukdom som om det fanns vattentäta skott mellan kroppsdelar eller mellan kroppen och psyket. Sanningen är att även när det gäller våra kroppar så hänger allt ihop. Den österländska medicinen har vetat detta i årtusenden men här i väst ser vi till exempel en migrän som bara en migrän. Den har inget samband med till exempel den colon irritabile som vi också lider av. Så behandlar vi migränen med ett piller och sen behandlar vi den besvärliga magen med ett piller. Och sen får vi behandla krocken mellan dessa båda piller(kallas kontraindikation) med ett tredje piller. Eller så äter vi sömnpiller för den dåliga nattsömnen, värktabletter för ryggvärken och vitaminer för att vi inte hinner äta ordentligt på regelbundna tider.

Du behöver vakna upp och sluta lita på det doktorn säger. Ta ansvar för din kropp och ditt liv! Doktorn förskriver läkemedel som ”vunnit” i upphandlingen. Läkemedelsbolagen gnuggar sina händer och vill egentligen inte att du ska bli frisk för då blir det en mindre utdelning till aktieägarna. De får det dessutom att låta som att det är helt naturligt att du ska stå ut med diverse biverkningar. Du går på det och gissa vad som händer? De har ett piller att sälja som lindrar biverkningen! Inom sjukvården för kvinnor är detta tagit till sin spets. Titta bara på vilka biverkningar som accepterats för p-piller eller andra hormonpreparat. Skulle män varit målgruppen hade p-piller aldrig blivit godkända från början.

Men läkarna är också utbildade i västerländsk medicin där varje kroppsdel behandlas för sig. Så du behöver börja läsa på själv. I mitt fall fick jag Bechterews( Ankyloserande spondylit) och fick reda på att den kan ge iriter i ögonen. Men själv upptäckte jag att min kassa mage och till och med min aorta aneurysm kan hänga ihop med Bechterews. Liksom laktosintolerans, glutenkänslighet, trötthet, nedstämdhet och mycket annat. Antingen startade det med Bechterews eller så startade det med någon annan inflammationsökning i kroppen. Eller så blossade det upp i samband med att psyket utsattes för stress under några av de tuffa tider jag haft. Det vet jag inte ännu men det viktiga här är att allt hänger ihop!

Och,,,,,om det satt igång av någon anledning så måste det kunna sluta av någon anledning. Fibromyalgi, som jag också ”råkat få”, är enligt läkarna obotlig liksom reumatism. Det finns ingen framgångsrik behandling säger man. Men om man söker information på nätet hittar man fullt med forskning( utanför Sverige) om vad som ger denna sjukdom och vissa av dem tänker utanför boxen. Man hittar också fullt med folk som vägrat lyssna på att det skulle vara något ”man måste lära sig leva med”. De har ändrat kost, de har kollat upp eventuella brister, de har gjort livsförändringar, mm. Och de mår ofta bättre!   Man kan inte sätta plåster på symtomen utan att titta på den ursprungliga orsaken till att din kropp bråkar!  Gör om och gör rätt!

Jag ska berätta om en bekant som behandlades med plåster för diverse symtom. Hen fick värk i hela kroppen och gick till doktorn, Doktorn menade först att det berodde på felbelastning efter en stukning tre månader tidigare och skrev ut smärtstillande och antiinflammatoriskt . Besöket tog tio minuter. Efter några månader gick min bekant tillbaks till doktorn för hen tappade hår, hade fått utslag och sov dåligt. Ny doktor( stafettdoktor) och tio minuter även denna gång. Nya piller och en remiss till röntgen. Fyra månader senare, efter röntgen som inget visade, kom ett brev med denna information samt en förnyelse av de smärtstillande.  Tre veckor senare kom min bekante in till akuten med dubbelslag på hjärtat och värk ut i armen. EKG och inläggning över natten. Läkarsamtalet tog totalt femton minuter. Tio vid ankomst och fem vid utskrivning. Nya mediciner och ett tips om att äta mer grönt. Så höll det på i mer än två år. Sen blev min bekante än mer deprimerad och sökte sig själv till samtalsterapi. Hen åt nu smärtstillande, blodtryckstabletter, antiinflammatoriska tabletter, blodförtunnande och sömntabletter. I samtalsterapin framkom att min bekante blev småmobbad på sitt jobb. Ett jobb hen haft i tjugo år. Det framkom också att hen var mycket ensam i sitt liv. Under de två åren med sjukskrivning minskade värken för att återkomma varje gång hen provade att återgå i arbete. Hm,,, för mig verkade det tydligt var roten fanns!

Hen bytte till slut jobb och värken, som läkaren sagt var fibro, försvann. Blodtrycket sjönk. Hen slutade nämligen döva sina känslor för den kränkning hen utsattes för varje dag på det gamla jobbet, med kakor och gick ner kraftigt i vikt. Hen sov naturligtvis också mycket bättre då hen kunde röra sig mer. Självförtroendet ökade och förra våren träffade hen kärleken! Så, allt hänger ihop, men det såg inte alla dessa läkare som endast stoppade näsan i journalen och missade att prata med sin patient. Min bekants kropp och psyke hade hojtat på hjälp på det enda sätt den kunde. Den skapade sjukdom.

Nu säger jag inte att det alltid är saker på jobbet eller i relationer som skapar sjukdom. Jag säger inte heller att det alltid är psyket som ska behandlas om det uppstår sjukdom. Men jag säger att man inte kan titta på händelser i kroppen som isolerade fenomen. Du kanske mår toppen psykiskt och ändå får reumatism. Då kanske den hänger ihop med en speciell gen eller ärftlighet. Då har den legat tyst i din kropp och brutit ut av någon anledning som bara du kan svara på. Stress, processad mat, för lite sömn, en annan sjukdom, kemikalieexponering. Det finns många möjliga ingångar till sjukdom eller som jag hellre ser det: OBALANS I KROPPEN. För det är just vad det är. Sjukdom är ett symtom på att du har en obalans i livet eller kroppen.

Vi tittar på en påhittad kvinnas liv under en dag: Hon är trettiofem, gift, två barn, jobbar som socionom, tränar tre gånger i veckan och åker utomlands två gånger om året. Så, då kör vi: Hon har fått alla vaccinationer man fick som barn (Rester kvar i kroppen). Hon äter p-piller( Rester kvar i kroppen). När mensen kommer stoppar hon upp en tampong som är luddfri( kemikalier) och förpackad i plast( kemikalier). Hon sminkar sig( kemikalier)   Hon köper kläder flera gånger i månaden( De är behandlade med flamskyddsmedel och tungmetaller,rester kvar i kroppen). Hon äter vanlig mat dvs grönt och kött, fisk. Ibland ekologiskt men ”det är ju så dyrt” ( Besprutade grönsaker, hormonbehandlat och penicillinbehandlat kött) ( Rester kvar i kroppen) Ja, jag vet att vi har en karens på kött men ner till noll i mätvärde kan vi aldrig komma om vi tillfört ett ämne, det är fysikaliskt omöjligt. Och hade det bara varit en kotlett hon åt under sin livstid men hon äter ju kött, fisk och grönt varje dag.  Hon äter mycket pasta, flingor, gröt och  bröd. Kolhydrater är ju bra, eller? Njä, den vete vi äter är vansinnigt mer processad än den ursprungliga vetet och kan ta sig ut i blodbanan. Dessutom har evolutionen inte hunnit ändra vårt tarm/magsystem så mycket så vi mår bra av den moderna mängden gluten i långa loppet.Många klarar av det men faller igenom om de utsätts för någon typ av trauma/ stress då de utvecklar tarmproblem.  Sen äter hon huvudvärkstabletter ibland( Rest kvar i kroppen) Hon tränar tre gånger i veckan vilket är bra men övriga dagar sitter hon still vid skrivbordet. Hon kör vart hon ska vilket släpper ut skit i luften hon andas in. På gymmet duschar hon och använder duschtvål med kemikalier i. Hon smörjer sen in sig i lotion som har än mer kemikalier. Glöm inte att huden är vårt största organ!  Men hon vill vara nyttig så hon äter vitaminpiller och kosttillskott. Gissa vad de också innehåller? Bindemedel, förtjockningsmedel, färgämne. KEMIKALIER! Hon städar huset( kemikalier), hon äter chips(kemikalier, tillsatsämnen, konserveringsämnen) Hon stressar på jobbet och får ont i nacken( värktabletter: kemikalier) Hon åker utomlands och smörjer då in huden i solskydd( kemikalier). Hon flyger( utsläpp). Hon handlar lite souvenirer(( kemikalier + barnarbete kanske) Oj,oj,oj. Vi kan hålla på hur länge som helst och ändå missa massor. Hon är en helt vanlig kvinna. Allt hon stoppar i sig och utsätts för samverkar i hennes kropp och med hennes egna kemikalier, hormoner,mm. Då är det inte konstigt att obalansen dyker upp och vi blir sjuka. Och den ena sjukdomen öppnar upp för den andra. Lyssnar inte denna trettiofemåriga kvinna på sin kropp kommer hon snart vara en femtioårig kvinna med allergier, värk och någon autoimmun sjukdom eller två. Troligen överviktig och olycklig och fattar inte hur det kunde bli så.

Mitt råd blir åter igen: Ekologisk mat, ekologiska produkter. Så lite kemi i livet som möjligt som inte kommer från en naturlig källa. Sök balans mellan jobb och fritid, kropp och själ. Och du, hoppa av alla måsten! Du måste inte byta bil bara för att grannen gjort det. Du måste inte gå på alla kurser, caféer och på babygympa när dina barn är små. När jag arbetade i förskolan hade vi många barn som det tog tre dagar att stressa ner efter helgerna. Deras föräldrar skulle ”förverkliga sig” för fullt fast de fått en helt ny livssituation med en helt ny liten människa. Barnen var genomstressade och mammorna inte mycket bättre. Njut av NUET!Du måste inte göra som alla andra tycker. Lyssna inåt. Livet är ingen tävling och först i mål vinner absolut inte!      

Read Full Post »

Older Posts »