Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘fetma’

20160410_120833

Jag gjorde min Gastric Bypass operation den 17/2 och omopererades den 20/2. Jag låg på sjukhus nästan en månad för allvarliga komplikationer. Jag är så tacksam för att jag fortfarande lever! Men nu kommer belöningen i annan form också och jag har börjat lägga märke till den mer och mer. Ni kanske inte tror mig då jag säger att jag fullständigt missade de första kilona som rasade av men med gastrostomi, smärtor och svaghet så låg fokus inte på att springa till vågen och kolla nedgången. Jag var bara glad att jag sakta blev bättre och bättre. Jag var glad att jag fortfarande levde! Men nu kan jag inte bortse från det faktum att jag tappar alla kläder. I förrgår kunde jag klämma mig förbi en hylla som jag aldrig förr skulle försöka mig på.

Förra veckan skulle jag på en försenad sex veckors kontroll. Jag var tyvärr inte bokad till min egen kirurg men det fick väl gå ändå, tänkte jag. Nu mådde jag så pass bra så jag gått vidare. Jag är inte den som maler vad jag gick igenom. Jag har läst mina journaler och mina operationsberättelser så jag vet vad som hänt. Läkaren var försenad och jag hade dessutom varit tidig så väntan blev lång. Så plötsligt dyker min kirurg upp och kallar in mig. Han hade bytt så att han fick tillfälle att prata med mig. Han var så ledsen för vad som hänt mig. Men det finns inget att vara ledsen för, som jag sa, för han hade ju gjort sitt bästa båda gångerna. Ibland tillhör man de procent som får komplikationerna. När han sen frågade om vikten hade han först svårt att tro på, när jag sa att den inte spelat någon roll. Det var inte förrän jag förklarat att jag fortfarande gick på ett rosa moln för att jag levde som han förstod. men han var nöjd och jag var nöjd så allt var bra.

Vi pratade lite om att det ibland gör ont fortfarande i magen men både han och jag tror det beror på gastrostomin och eventuell ärrbildning efter den. Så den molvärken ignorerar jag för det mesta.Den får liksom slåss om uppmärksamheten med den restvärk jag fortfarande har kvar av min kroniska sjukdom.

Men nu börjar allt bli både roligt och besvärligt med viktnedgången. Roligt för att jag orkar så mycket mer. Jag piper runt som en Duracellkanin. Roligt för att jag tycker jag är vansinnigt snygg( Men det har jag ju alltid tyckt) Men besvärligt för jag tappar alla kläder. Tappar jag inte byxorna så tappar jag trosorna. Är det inte brösten som kasar ner i bh´n så är det koftan som jag kan tälta i. Nåja, missförstå mig inte. Jag klagar inte på allvar. Jag är nog rätt nöjd med situationen. Enligt kirurgen är jag halvvägs nu men jag är nöjd redan. Skulle min kropp stanna upp i viktnedgången här så har jag ändå vunnit så mycket. Min värk har lindrats avsevärt.och jag har bara haft ett skov i min Ankyloserande Spondylit (ryggreumatism). Min astma har sagt adjö. Min snarkning finns inte mer, dock har maken börjat snarka än mer så jag har fortfarande svårt att somna. Men det är bagateller jämfört med hur jag hade det innan operationen. Jag kan snart göra allt jag drömt om. Jag gräver, lukar ogräs, promenerar, tränar yoga, cyklar och dansar. Vissa av sakerna klarade jag redan innan operationen men då i ett betydligt makligare tempo. Nu dansar jag oftast fram!  Och trots att min kirurg kommenterade att vi kunde åtgärda skinnet på magen senare så tycker jag faktiskt att skinnet på kroppen drar ihop sig förvånansvärt bra för att sitta på en snart 50-årig dam som jag. Den första månaden hade jag till exempel skrynklig kalkonhals som jag patetiskt försökte dölja med halsduk men den har redan försvunnit. Ok, låren, magen och överarmarna har lite ”Byebye” daller men med muskelbyggnad kan nog mycket av det elimineras. Jag är så snygg! Och jag mår riktigt bra! Livet är härligt!

Read Full Post »

Motion innan Gastric Bypass operation!

Tredje gången gillt! Nu har jag fått mitt nya operationsdatum efter två tidigare ändrade tider. Min Gastric Bypass operation är satt till den 17/2 och jag har börjat med den flytande dieten på allvar. Jag smygstartade visserligen innan jul, då jag inte gått på någon flytande diet på många år och ville se hur jag reagerade på det. Eftersom jag äter Waran ska jag inte hålla på och konstra med min kost. Det så kallade PK-värdet, dvs tiden det tar för blodet att koagulera, börjar då hoppa. Det ska helst ligga mellan 2,5 och 3. Då har jag minst risk för att proppar bildas vid min nya hjärtklaff och aorta. Duktig som jag är så mailade jag kardiologen och informerade om att jag nu gick på flytande diet vilket gjorde dem förvånade. Mitt sista PK-test hade gett ett värde på 1,9. Uppenbarligen brukar folk få högre värde av att gå på flytande diet. Men jag är ju som jag är! Motvallstös!

Då operationen nu närmar sig med stormsteg har jag börjat fundera ännu mer på alla de sätt jag själv kan påverka resultatet av och framför allt riskerna med operationen. Jag har ju redan genomfört en hel rad förändringar. Jag slutade röka för snart ett år sedan. Sedan några år mediterar jag varje dag. Jag går minst en promenad med hunden och jag gör yoga varje dag. Men detta ökar inte pulsen så värst mycket. För varje gång jag tagit i mer än kroppen klarat så har jag fått ett värkskov eller benhinneinflammation. Alltså, jag vet att det är effekter av mina sjukdomar men det gör det inte mycket roligare! Som lök på laxen går jag med ständig undertemp. Jag har alltid 35 till 35,6 grader i temp. Fryser som en #%&# och så har det varit sedan jag fick min Ankyloserande spondylit diagnos för många år sedan. Jag minns hur det var att vara tjock förr. Då kunde jag gå ut i smällkalla vintern i minus 10 grader. Nu kramar jag helst kaminen under vintern. Att ge mig iväg till badhuset eller gym är alltså inte att tänka på. Då återstår att motionera här hemma. Fördelen med det är att, eftersom jag jobbar hemifrån för det mesta, alltid kan klämma in lite rörelse i schemat. Till exempel har jag en smal brant trappa som jag skumpar upp och ner i. Jag står också nedanför och gör”step up” på första och andra trappstegen. Pulsen ska öka ordentligt innan jag ger mig.  Efteråt går jag upp till det rum vi använder som garderob. Där ligger min yogamatta/ klossar och meditationskudde alltid redo. Jag använder ibland en yoga bok men oftast laddar jag upp ett yoga pass från Youtube på tv´n. Där har jag också börjat träna med gummiband. Allt för att få upp styrkan i kroppen.

20160118_11110420160118_11161320160118_111242

Jag åker också ofta till havet. Av någon anledning kan jag klara att gå längs vattenbrynet långa stunder utan att få ont. Havet har alltid gett mig frid. När jag sätter mig ner, i lä för vinden, och tittar på vågorna blir jag ett med alltet. Det är en meditativ stund som går djupare än all annan. Det ger kraft!

IMG_5860

Det är nämligen inte någon liten operation jag ska igenom. Visserligen blir det om allt går som planerat endast 5-6 små ärr på magen. Inuti magen är det en helt annan sak. Vid en gastric bypass skär man bort magsäcken förutom en liten ficka stor som en tumme och kopplar om tarmen på två ställen. Man använder ett specialverktyg som klipper/ delar och försluter de nya kanterna samtidigt.  Så kroppen går igenom ett ganska stort trauma. Naturligtvis vill jag hjälpa min kropp klara detta så bra jag kan. Att öka syresättningen av kroppen är viktigt. Att öka ork och flås är viktigt. Att minska fettet runt organen är viktigt. Det är också därför man ska gå på flytande diet innan operationen.

Att göra en Gastric Bypass är sista utvägen. När man börjar fundera på en sådan har man provat allt innan. Dieter, dietister, mediciner. Inget ger ett bestående resultat. Det är inte så enkelt som många säger: Ät mindre- Rör dig mer! Grav övervikt är en sjukdom. Den börjar kanske inte som en sådan men får man inte stopp på det så blir den det. Och även om du sköter kost och motion kan du hamna i en situation där kroppen inte svarar på det sätt den borde. Som tur är händer det väldigt mycket på forskningsfronten vad gäller grav övervikt och obesity. Vi lär oss nya saker som kullkastar mycket av de sanningar vi levt efter ända sen 70 – 80 talet.

I mitt fall har jag lärt mig att min kropp blivit överkänslig mot många saker. Troligen är det alla sjukdomar, mediciner och sömnbrist som triggat detta. Jag har ett sockerberoende som jag jobbar dagligen med och nu kan säga att jag vinner över. Men det gäller bara om jag inte äter gluten och kolhydrater varje dag. Av för mycket sådant blir värken svårare och tröttheten större. Magen börjar bråka. Och då tar man till en sockerkick eller en skål pasta som i sin tur sätter igång karusellen igen. Jag hoppas min gastric Bypass operation kommer ge mig rejäla dumpningseffekter på kolhydrater, fett och socker. För då får jag ännu lättare att låta dem vara och kroppen läker ut mer av den kroniska inflammation jag går omkring med!

Men nu är jag nyfiken på dig som läser detta! Hur funderar du kring kost och motion?

Funderar du också på hur du varaktigt ska förändra ditt liv?

Skriv och berätta i kommentatorfältet, stilla min nyfikenhet!

Och du, ta hand om dig! Du är värd att leva det härliga liv du är menad för! Så kavla upp ärmarna och ta för dig!

Jag finns på Youtube:       https://www.youtube.com/channel/UCzk_90vH5stZRb76GcT50Mg

Read Full Post »

Jag kan äta sallad i en månad och vikten står still. Jag kan äta bakelser i en månad och vikten står still. Jag går ner på sommaren då värken är lindrigare och jag kan röra mig lite mer. Sen går jag upp när skoven kommer och på vintern. Och då går jag upp mer än jag gick ner. Nu kan alla smala träningsnördar börja skrika bäst ni vill att det är bara att ”äta mindre och röra sig mer”!! Så var det för mig också innan jag fick mina sjukdomar. Jag tränade hårt och åt rätt. Då dövade jag mina känslor med träning och cigg. Men ser ni, kroppen är en lustig pryl som ibland börjar konstra och gå mot alla rekommendationer. Kombinera detta med en benägenhet att koppla känslor till mat så får du trubbel, och det fick jag. Läkarna kan förklara detta med obesity och det metabola syndromet bättre än jag kan men jag kommer troligen lägga upp mer information här i bloggen senare om allt detta då jag tycker det är viktigt att sprida den senaste forskningen angående något som många bara fnyser ”latmaskar” åt. Jag kan inte röra mig så mycket så att salladsbladen förbränns de värsta dagarna. Och om jag skulle äta precis bara det min kropp förbränner under ett skov skulle jag tvingas leva på några salladsblad. Det orkar inte psyket med i längden. Varje gång jag rör mig mer än kroppen orkar den dagen åker jag på benhinneinflammation och värk i rygg och kropp i flera dagar efteråt. Mina sjukdomar motarbetar mig på så många plan. Den konstanta och ständiga värken gör att man inte sover och det gör att man alltid är trött och vad gör man då? Jo man äter något för att blodsockret ska komma upp lite. Sen har vi de mediciner jag tvingas ta som också ökar på vikten. Men utan dem kan jag inte klara något fysiskt alls så de är bara att gilla läget angående dem.

Jag har gått länge på LCHF, viktväktarna, vegetarisk mat, pulverdieter,mm både innan min hjärtoperation och efter. Men inget håller. Så för ungefär två år sedan bestämde jag mig för att dra ner på allt som är kemiskt så kroppen fick avgifta. Ett första steg var att äta ekologiskt. Närproducerat, veggo och viltkött, laktosfritt och mycket glutenfritt då det konstaterats att min mage också påverkats av sjukdomarna och skaffat sig lite egna skoj(not) bråkigheter. Jag drog ner på mina mediciner så mycket jag kunde och började göra vitaminsmoothies varje morgon med ingefära, spenat, glukosamin,mm. Av detta har värken minskat avsevärt. Jag återvände till livet på många sätt. Tröttheten finns kvar, svagheten i musklerna också men jag har inte lika tuffa skov längre. Av medicinerna tvingas jag äta mina waran såklart. Jag tar också cimziaspruta var 14 dag då den hjälper mig hålla min Ankyloserande spondylos( Beschterews) i schack. Nackdelen med dessa sprutor är att jag inte har någon motståndskraft mot sjukdom utan åker på alla snuvor jag stöter på. De blir sen långvariga vilket är tufft då jag nu jobbar lite extra i en lågstadieklass.

Men alla värktabletter och annat har förpassats till att tas vid behov vilket är en stor skillnad mot att tvingas ta dem varje dag! Jag har också gjort en inre resa för att komma till botten med varför jag hamnat där jag hamnat både kroppsligt och själsligt.  Att meditera och göra en enkel yoga varje morgon har hjälpt oerhört. Glädjen har börjat hälsa på regelbundet i mitt liv igen. Och då börjar man såklart tänka på hur man mer kan förbättra sin livssituation. För ett och ett halvt år sedan bad jag om en remiss för att undersöka om jag kunde överviktsopereras trots mina sjukdomar. Min husläkare glömde skicka den och slutade sen så jag fick stöta på om en ny. I slutet på november var jag på möte och fick min operationstid. Jag hade bestämt mig! Det var dags att hjälpa kroppen mota värken och dessutom vara lite förutseende inför de artroser som dyker upp som tung och äldre. I förrgår ringde de och ändrade allt. Jag måste på grund av min hjärtop och en ”trång nacke” opereras i Helsingborg där de har mer specialverktyg och då vet de inte när de kan än. Pladask!  Det var inte ett roligt besked när man som jag sitter med världens förkylning och migrän just nu och redan tycker vääldigt synd om mig själv.

Nå, är då Gastric Bypass en enkel väg ut? Det tycker många och jag var en av dem innan. Nu vet jag att det är en tuffare väg att gå och att den dessutom är oåterkallelig. När du valt att göra den har du samtidigt valt att äta på ett helt nytt sätt. Du väljer bort allt som kan ge ”dumpning” som socker, kolhydrater, att kasta i sig maten, att glömma äta,mm. Du väljer en strikt matregim och du väljer att för all framtid söka utlopp för dina känslor på annat sätt än i maten. Om du inte gör det kan du må väldigt dåligt. Det finns dem som inte jobbar med sitt beteende och därför återfaller i ett dåligt matbeteende. De kan gå upp igen. Men jag som gjort en livshotande operation innan är helt säker på att om jag nu gör denna operation som i mitt fall ger en stor riskfaktor så kommer jag jobba aktivt med att förvalta detta. Kan jag gå ner hälften av min övervikt kan jag börja röra mig igen utan att kroppen går sönder. Jag kan förlänga mitt liv med tio år. Jag hjälper mitt opererade hjärta, min astma och min sömnapné försvinner, mitt höga blodtryck försvinner. At förändra mitt tänk har jag redan sen länge satt igång med som jag berättade innan och jag funderar på att gå på någon form av samtalsterapi om jag inte skulle klara detta själv.Detta är nämligen min andra chans till ett bra liv. Den första (hjärtoperationen) gav mig livet. Men värken begränsade det kraftigt. Den här andra chansen kan ge värken på nöten och öka min rörlighet vilket vore en vinstlott. Jag bryr mig inte om att bli snygg eller så för det är jag redan! Tycker jag och det är det som räknas! Jag vill kunna röra mig. Jag vill kunna knyta skorna utan att flåsa. Jag vill kunna göra mer än sakta promenader. Jag vill simma istället för sjukgymnastik i bassäng.

Så nu väntar jag igen. På en ny tid. På ett nytt kapitel i mitt liv. Jo tack, annars är det huvudet upp och fötterna ner, tackar som frågar.

Read Full Post »