Feeds:
Inlägg
Kommentarer

20170318_063433

Det är knökfullt på bänkarna framför fönsterna här nu. Mycket har blivit utplanterat i både bäddar och lilla växthuset men mycket trängs vidare. Våren är ju lite lurig. Det har varit ovanligt kallt. Hagel och regn om vartannat och där emellan en liten solglimt. Nåja, den kommer, det har den ju gjort varje år. Under tiden kör vi ut hästskit i landen, sätter fröer, bäddar in i halm, hö och ull. Vi har också börjat bygga på ett större växthus men det får bli en annan bloggpost.

Ska bli skönt att kunna hämta egen kompost ur vår latrinkompost om några år. Grannen är supersnäll och körde hit tre lass med sin traktor så i år ska jag egentligen inte klaga. Förra året skyfflade vi skit själv. Men jag vill ju att allt som produceras på torpet ska stanna och göra nytta på torpet!

20170402_114903

Undrar om svordomar ger extra krut till gödseln? I så fall har maken kryddat den till max här för han välte precis skottkärran sekunden innan jag hann föreviga det.

20170414_124234

Vi lägger hö och halm över potatisen när vi sätter den.

20170402_114826

Och vitlöken får ett ulltäcke varje år. Både vackert och varmt.

Vi har visserligen mördarsniglar här men de är inget problem i odlingarna eller under våra täcken. Hönsen och ankorna mumsar snigelägg och småsniglar allt vad de orkar så snigeltrycket hålls på en hanterbar nivå. De vi hittar hittar vi i blomsterrabatterna och det har blivit en meditativ vana för maken att gå en runda på kvällskvisten med huggjärnet och mörda mördarsniglar!

20170412_145112

Vi har blivit beroende! Som ni vet har jag sedan mer än tre år lagt om nästan hela mitt liv. Ja, alltså inte flyttat, skiljt mig eller bytt jobb utan ändrat mitt sätt att äta, min syn på id och min ”nuvaro” i livet. Jag har ju berättat tidigare om hur sönder min kropp var och hur läkarnas enda lösning var mer mediciner. Mediciner som sen i sin tur gav en mängd biverkningar och ännu mer mediciner. Jag började meditera, yoga och ta bort laktos, gluten och socker. Jag började äta ”ren” mat, dvs mat lagad från grunden av ekologiska råvaror med betoning på grönt. Det lilla kött vi äter är viltkött, fisk och kyckling. Allt jagat av maken, uppfött på torpet eller köpt i närheten av andra ekovänner. Sockerberoendet satt hårdare än jag hade insett. Socker finns ju i ALLT! Och i början kunde jag inte förstå varför jag blev konstig i magen, ilsk eller deppig. Men efter några månader släppte det. Jag insåg vad som ställt till problem då jag efter ett år hade en period med mycket kalas och jobb då jag inte släpade med eget ”snacks” eller tackade nej till till exempel kakan. Fy för tusan vad hög jag blev av sockret. Och vad trött jag blev 20 minuter efter jag ätit sockret då blodsockret damp i botten igen. Jag tillockmed kollade upp om jag hade fått diabetes. Så beroendet hade stuckit upp sitt fula tryne och försökte fånga mig igen. Som tur var hade jag kraft nog att fightas! Efter min gastric bypass operation för ca 1 år sedan har jag inget sug alls. Tyvärr är det istället en ständig kamp för att få i kroppen alla näringsämnen den behöver då jag ofta får ont i magen eller inte känner hunger. Men jag hade ju sen å andra sidan en hel del komplikationer efter operationen och låg på sjukhus nästan en månad, hade gastrostomi och höll på att stryka med. Så min trofasta,  kämpande kropp behöver nog lite mer tid på sig för att hämta lära sig.

Men nu är vi beroende igen! Vi har stora skälvan då vi inte har det hemma! Vi stryker kring flaskor, kylskåp och burkar som katter runt en guldfiskskål!

Vi har helt fastnat i fermenterad/ syrad mat! Vi syrar vitkål, Kombucha och gör Eldvatten. Vi till och med fermenterar vår kompost. Att fermentera grönsaker dubblar deras vitamininnehåll. Dessutom blir de fyllda av probiotika vilket mage och tarmpaket mår finfint av.

20170331_192811

SURKÅL:

Att syra vitkål är super enkelt. Ett kålhuvud, (ca 1kg), 1msk salt( jodfritt, vi använder helst Himalajasalt), pepparkorn, de kryddor du vill ha med. Ex: chilli, kummin, timjan. Ta vad du tror dig tycka om. Experimentera!  Ibland har jag morot eller blomkålsbuketter i. Riv vitkålen i en bunke. Häll på saltet och låt stå en bra stund så saltet drar ut vätska ur kålen. Sen börjar du banka och knåda vitkålen. Målet är att vitkålen ska vätska sig ordentligt. När det är gjort packar man allt i en glasburk eller keramikkruka. Packa hårt så inga luftfickor finns. Se till att vätskan täcker kålen helt. Om det behövs kan man toppa upp med lite saltvatten( 1 liter kokt vatten + 1msk salt, svalna av och häll över så det täcks) Jag brukar tynga ner kålen i krukan med en plastpåse fylld med vatten. Varje gång jag försökt göra som i de gamla recepten jag har och täcka med hela kålblad har surkålen härsknat istället för att syras så jag har gett upp och trycker ner med hjälp av vattenpåse eller en diskad sten. Under fermenteringen kommer det bildas bubblor och det kan slabba över lite men sätt burken på ett fat. Efter ca 1-2 veckor är den klar! Glöm inte ”pysa” burken varje dag för att lätta på trycket och sniffa. Det ska lukta syrligt. . När tiden gått tar man ur tyngden, skruvar på locket och stoppar in den i kylen. Där eftermognar den sakta. Vi börjar så klart äta av den direkt men märker att smaken blir mjukare ju längre den stått. En oöppnad burk håller sig  jättelänge.

20170427_122530

KOMBUCHA:

För att göra egen Kombucha behöver man en liten baby, en Scoby, samt någon deciliter startvätska, svart ekologiskt thé, socker. Lugn! Sockret är till för att Scobyn ska ha något att äta och förbrukas nästan helt under fermenteringsprocessen.  Scobyn är ju en levande organism, det är som att ha ett litet husdjur! Man kan göra egen Kombucha genom att köpa en flaska i affären med lite ”grums” i botten men det bästa är att få eller köpa en egen Scoby med startvätska. (Jag har ibland Scobys att sälja) Nu gör jag Kombucha i en stor 8 liters glastank med tappkran men det går fint att börja i en mindre. Scobyn gör nya scobys efter hand så man kan utöka så mycket man vill. När en Scoby blivit gammal och lite missfärgad brukar jag ge den till hönsen. De älskar det och den ger mängder med probiotika och annat mums till dem också. Alltså: 1 Scoby, ca 15% startvätska( vätska från förra omgången eller den vätska som följer med en nyköpt Scoby) samt 1 liter starkt ekologiskt thé( 1-2 msk thé eller 2-3 påsar thé som fått dra ca 15 minuter). Häll i 1-1,5 dl ekologiskt socker. Lös upp sockret ordentligt. Låt théet svalna ordentligt annars dör Scobyn. Sen häller man bar i sockerthéet i en glasburk, låter Scobyn försiktigt glida ner, häller i vätskan från förra omgången(eller den medföljande vätskan). Lägg inte på något tätslutande lock för detta behöver andas. Men fruktflugor kan flockas så jag täcker burkens öppning med en bit tyg fasthållet av ett gummiband. Jag låter allt stå ifred på en varm mörk plats. Sen väntar jag otåligt ca 10 dagar. Tiden beror på bland annat hur varmt det är. Mina står på hyllan under taket precis bredvid skorstenen men överskåpet på kylen är också ett bra ställe. Man kan sticka ner ett sugrör och provsmaka så man får exakt den syrlighet man vill. när dagarna gått kan man såklart dricka Kombuchan direkt men jag gillar att efterferementera med en smaksättning. Då tar man undan Scobyn och ca 15% av vätskan så man kan göra mer Kombucha. Sen häller man i rengjorda flaskor smaksättningen. Det kan vara ex ekologisk juice, bär, sylt, ingefärabitar eller något annat. Åter igen är det experimentlustan och fantasin som sätter gränserna. Sist gjorde jag en laddning med torkade Fläderblommor och fläderbär som blev drömgod. Jag låter dessa flaskor stå framme i fönstret i köket i några dagar. Jag pyser dem varje dag( för de kan explodera) och när jag tycker de är ”bubbliga” nog åker de in i kylen där fermenteringen saktar av avsevärt. Sen är det bara att ta fram en läcker, läskande egenproducerad Kombucha och kliva in i himmelriket!

20170412_145112

ELDCIDER/ FIRECIDER:

(Burken i mitten på bilden)

Detta är kanske inte just fermentering men kanon att ha hemma i snörveltider. Man blir aldrig sjuk om man tar en hutt Eldcider varje dag. Man kan också använda den som ingrediens i den egengjorda dressingen.

Jag tar äppelcidervinäger, lök, vitlök, ingefära, citronsaft, skivad citron, pepparrot, gurkmeja och honung,chili, ev cayennepulver.

Jag skalar och hackar allt utom äppelcidervinägern och honungen. Sen lägger jag detta i en burk. Häller över äppelcidervinägern och sätter ett lock på löst. Detta åker in i kylen i ca 2 veckor. När tiden gått silar jag av vätskan i en flaska och tillsätter honungen. Sen åker den in i kylen igen. Varje dag tar vi sedan en matsked av denna krutdryck och vi blir aldrig förkylda! Receptet på Eldcidern är inte exakt. Jag tar så mycket jag känner för och så mycket som får plats i den burk jag valt..

Youtubeklipp om latrinkomposten

Här på ReimersRo försöker vi ju ta fler och fler steg mot ett hållbarare liv. Vi återvinner, återbrukar, odlar enligt permakulturprinciper och plastbantar.

Små steg blir till slut en hel mil!

Under ett års tid har vi mer och mer retat oss på att vi spolar ut kiss och bajs med vårt ljuvliga källvatten från vår djupborrade brunn. Vi har redan satt stora IBC-tankar under hängrännorna för att samla upp regnvatten så vi kan bevattna odlingarna men hushållets toalettspolande gnagde på samvetet. Så fick vi slutligen tummen ur,,, och bestämde oss för att kasta ut vattentoaletten. Det intressanta var att när vi diskuterade detta med kommunens miljöinspektör menade hon att ”uppfinningen” vattentoalett aldrig hade blivit godkänd om den uppfunnits idag på grund av världens allt större vattenbrist.

Vi bestämde oss för en Separett Villa. Jag hade läst på en hel del innan beslutet och insett att förbränningstoaletterna fortfarande hade lite för många barnsjukdomar för att vi skulle satsa på en sådan. Frystoalett likaså. Dessutom drar de en hel del ström. Separetten har visserligen en eldriven fläkt men vi står och faller inte med den om det skulle bli strömavbrott. Vi får väl hänga klädnypor utanför toalettdörren så vi slipper lukten! Om några år kommer denna Separett sedan att bytas mot en som går på solenergi/ 12 wolt men vi ville börja enkelt. Det finns hela färdiga paket på de stora byggvaruhusen som innehåller miljötoa, urinejektor samt latrinkompost. I början såg jag faktiskt det som ett enkelt sätt att få sakerna på plats, jag erkänner! Jag blir ofta lite stressad då saker ”hänger i luften”, halvfärdiga liksom. Men jag kom som tur är på bättre tankar. Vore ju sorgligt om jag inte fick bruk för min uppfinningsrikedom och klurighet.

Nå, jag gick glatt ut på Blocket för jag har under åren sett flera Mulltoa och Separetter begagnat. Men icke! Vi hade satt ett optimistiskt datum på förändringen till kommunen och det närmar sig! Så jag fick krypa till korset och köpa Separetten ny. Usch! Men allt annat bygger vi själv! Urintanken blir hopbyggd av en stor tunna med skruvlock som vi kopplar slang på, gräver ner en bit i marken för självfallets skull och bygger in i en isolerad låda. På det sättet kan vi enkelt sänka ner en liten pump, koppla på en blandare och vattna ut urinen blandad med vatten i rabatterna. Latrinkomposten var ett annat kapitel. När jag sökte information på nätet( Tacka vet jag Google och Youtube) upptäckte jag att många byggde med dammduk och presenningar i botten. Komposten måste ju vara helt tät upp till 20 cm i botten och ohyresäker. Men man behöver ju röra om i den ibland och när bajset komposterat klart ska den ju grävas ur! Då finns ju risk för att presenningen går sönder, tänker jag. En natt när jag som vanligt låg och klurade på lösningar kom jag på det! IBC-tankar! Vi bygger in två sådana, kapar av dem på lagom höjd och isolerar med frigolit runt om! Ni kan tro jag var nöjd på morgonen då jag fick babbla om min ide för maken. Han nappade på iden och vi började bygga! Tankarna kostade oss 200kr för båda. Plank, lastpallar, frigolit och Falu rödfärg hade vi redan. Så nu står vidundren längst bort i hörnan. De är verkligen överdimensionerade för oss två. Men då blir det bajskompostjobb med längre intervall.

Bara locken som ska byggas klart och sen ska tankarna kapas till rätt höjd. Jag är såå nöjd! I helgen som kommer ska vi installera Separetten och urintanken. Spännande tycker vi men våra stadsboende vänner skakar mest på huvudet åt oss två miljömuppar. Men det är redan flera kommuner(inte vår,än) som redan så här tidigt på året infört bevattningsförbud. Vattenbristen och klimatförändringarna HAR redan nått Sverige! Och det spelar då ingen roll om man bor i stan eller på landet, utan vatten inget liv.

En bonus är att vi i framtiden kommer slippa släpa hästskit till odlingarna utan allt som produceras på ReimersRo stannar på ReimersRo! Tjoho, bara en sån sak!

20170410_141358

Det har varit en fantastisk sommar än så länge. Bina har jobbat för fullt och burit hem mängder med nektar. Jag har redan kunnat skatta flera lådor härlig honung. Och i trädgården växer allt så det knakar!

20160609_161401

Moder Jord är frikostig mot oss i år. Då det varit soligt och torrt länge nu har jag svårt att samla material att täckodla med. Gräset har blivit brunt på stora fläckar men det gör inget. Här får allt vara som det är.

IMG_5941

Jag kämpar inte för att skapa en utställningsträdgård. Jag kämpar för att ge växter och djur de bästa( naturligaste) förutsättningarna för att trivas. Jag täckodlar mer och mer för att efterlikna hur naturen själv gör. Jag låter allt gå i ett kretslopp här. Gräsklippet blir till näring för grönsakerna. Hönsen hjälper mig både gödsla och sprätta runt i marken. Permakultur på mitt eget lilla vis.

De små gässlingarna är inte så små längre!

20160522_151815

IMG_5939

Och mamma höna som bestämde sig för att ruva i en back utanför hönshuset har fått sina små nu.

IMG_5950

20160603_143011

Idag ska jag fylla på det lilla fågelbadet så vi har vattenblänk på framsidan också. Vår stora damm med Koikarp lockar till sig både bi, sländor, grodor och ormar för att inte tala om fåglar. Men lövet på framsidan är mer till för oss människor.

IMG_5970

Nu drar regnet jag känt av i kroppen in över skogen. Tillräckligt stor väderförändring för att min gamla kropp ska värka extra men inte tillräckligt mycket regn för att släcka naturens törst. Ikväll ska jag slunga några lådor honung så orken måste räcka hela dagen. Ta hand om er, och njut allt ni kan.

20160410_120833

Jag gjorde min Gastric Bypass operation den 17/2 och omopererades den 20/2. Jag låg på sjukhus nästan en månad för allvarliga komplikationer. Jag är så tacksam för att jag fortfarande lever! Men nu kommer belöningen i annan form också och jag har börjat lägga märke till den mer och mer. Ni kanske inte tror mig då jag säger att jag fullständigt missade de första kilona som rasade av men med gastrostomi, smärtor och svaghet så låg fokus inte på att springa till vågen och kolla nedgången. Jag var bara glad att jag sakta blev bättre och bättre. Jag var glad att jag fortfarande levde! Men nu kan jag inte bortse från det faktum att jag tappar alla kläder. I förrgår kunde jag klämma mig förbi en hylla som jag aldrig förr skulle försöka mig på.

Förra veckan skulle jag på en försenad sex veckors kontroll. Jag var tyvärr inte bokad till min egen kirurg men det fick väl gå ändå, tänkte jag. Nu mådde jag så pass bra så jag gått vidare. Jag är inte den som maler vad jag gick igenom. Jag har läst mina journaler och mina operationsberättelser så jag vet vad som hänt. Läkaren var försenad och jag hade dessutom varit tidig så väntan blev lång. Så plötsligt dyker min kirurg upp och kallar in mig. Han hade bytt så att han fick tillfälle att prata med mig. Han var så ledsen för vad som hänt mig. Men det finns inget att vara ledsen för, som jag sa, för han hade ju gjort sitt bästa båda gångerna. Ibland tillhör man de procent som får komplikationerna. När han sen frågade om vikten hade han först svårt att tro på, när jag sa att den inte spelat någon roll. Det var inte förrän jag förklarat att jag fortfarande gick på ett rosa moln för att jag levde som han förstod. men han var nöjd och jag var nöjd så allt var bra.

Vi pratade lite om att det ibland gör ont fortfarande i magen men både han och jag tror det beror på gastrostomin och eventuell ärrbildning efter den. Så den molvärken ignorerar jag för det mesta.Den får liksom slåss om uppmärksamheten med den restvärk jag fortfarande har kvar av min kroniska sjukdom.

Men nu börjar allt bli både roligt och besvärligt med viktnedgången. Roligt för att jag orkar så mycket mer. Jag piper runt som en Duracellkanin. Roligt för att jag tycker jag är vansinnigt snygg( Men det har jag ju alltid tyckt) Men besvärligt för jag tappar alla kläder. Tappar jag inte byxorna så tappar jag trosorna. Är det inte brösten som kasar ner i bh´n så är det koftan som jag kan tälta i. Nåja, missförstå mig inte. Jag klagar inte på allvar. Jag är nog rätt nöjd med situationen. Enligt kirurgen är jag halvvägs nu men jag är nöjd redan. Skulle min kropp stanna upp i viktnedgången här så har jag ändå vunnit så mycket. Min värk har lindrats avsevärt.och jag har bara haft ett skov i min Ankyloserande Spondylit (ryggreumatism). Min astma har sagt adjö. Min snarkning finns inte mer, dock har maken börjat snarka än mer så jag har fortfarande svårt att somna. Men det är bagateller jämfört med hur jag hade det innan operationen. Jag kan snart göra allt jag drömt om. Jag gräver, lukar ogräs, promenerar, tränar yoga, cyklar och dansar. Vissa av sakerna klarade jag redan innan operationen men då i ett betydligt makligare tempo. Nu dansar jag oftast fram!  Och trots att min kirurg kommenterade att vi kunde åtgärda skinnet på magen senare så tycker jag faktiskt att skinnet på kroppen drar ihop sig förvånansvärt bra för att sitta på en snart 50-årig dam som jag. Den första månaden hade jag till exempel skrynklig kalkonhals som jag patetiskt försökte dölja med halsduk men den har redan försvunnit. Ok, låren, magen och överarmarna har lite ”Byebye” daller men med muskelbyggnad kan nog mycket av det elimineras. Jag är så snygg! Och jag mår riktigt bra! Livet är härligt!

20160321_123833

Allt sedan jag flyttade ut på landet till mitt torp/ boställe för ca 14 år sedan har jag haft höns. De tillför vardagen så oerhört mycket. Både glädje, skratt och motion. Men också näring av högsta kvalitet i form av ägg och kött. Gulan är så vackert gul som aldrig några köpeägg och köttet mört och smakrikt. Dessutom har jag mina höns frigående och då sprätter de i jorden och sprider sitt bajs lite överallt vilket gör att grönskan blir överväldigande. Att ha höns är ett enkelt sätt att närproducera ekologisk mat som är sprängfylld med näring och smak!

20140526_182003

Det är enkelt att ha höns och du kan ha dem även i en villaträdgård.( Dock får du då kolla upp om det är ok att ha tupp. Tuppen gal så det kan vara irriterande för eventuella grannar i stan). Men här ute har jag så klart tupp för han gör ett viktigt jobb med att vakta för hök, hålla koll på damerna samt befrukta så jag får kycklingar. Mina höns är en blandad skara. Jag har Blommehöns, Kochin, Orpington och Husets blandning. Jag gillar stora höns som ger stora ägg. Några av damerna brukar alltid vilja ruva fram några kycklingar och då är de damerna som inte gillar att ruva snabbt framme och lägger ägg i ruvhönans rede så fort hon vänder ryggen till. Förra sommaren resulterade det i att surhönan( så kallas en höna som vill ruva här i Skåne) balanserade på en ägghög med tjugo ägg. Då fick jag gripa in och plocka bort några samt stänga in henne så fort hon låg stadigt på äggen.

20140612_204421

När du har frigående höns lär du snabbt upptäcka att de är väldigt sociala varelser. Gräver du i en rabatt eller rensar ogräs har du snart hela gänget runt dig. -Vad gör du? – Hittat något gott? Kacklet stiger förnöjt ur näbbarna då de synar ditt arbete. Det är glädjande då de äter snigelägg men inte så roligt då de pickar upp fröerna du precis sått. Men vi har lärt oss samexistera, jag och hönsen. De kommer och möter mig när jag kliver utanför dörren i hopp om att få något gott från köket. De tar sitt sprättande på största allvar och bearbetar jorden finfint. Och jag kan sitta i timmar och iaktta deras beteende när de går runt här. Den som hittar något extra gott hojtar så alla ska förstå att här fanns läckerheter. Tuppen knorrar kärleksfullt till favoritdamen om han hittar en godbit och låter henne ta för sig först. Sen är han en drummel när han är kärlekskrank men det kan vi ta en annan gång.

Mitt hönshus är inrett i ett trädgårdsskjul. Jag har isolerat och satt in fönster för hönsen behöver ljus. Höns klarar av kyla men om temperaturen kryper långt ner måste de få värme. Till exempel kan man ha en värmelampa eller ett brandsäkrat element i hönshuset. Då fryser inte vattnet heller. Dock knallar mina höns bara in i hönshuset när de ska värpa eller sova. Och vem kan klandra dem. Det är väl mycket roligare att sprätta i rabatter än att sitta inomhus och glo på väggarna. De har en inhägnad stor rastgård som det är tänkt att de ska kunna gå ut i på vintern men för det mesta har de full frihet även då. Det är bara om räven varit för närgången som de stängs in ett tag.

Att fodra hönsen är ingen dyr sak. Jag köper ekologiskt hönsfoder och blandsäd. Dessutom får de rester från köket. Och eftersom de går fritt slinker det ner mängder med mask, snigelägg, sniglar, grönt och frö,mm så foderkostnaden blir inte hög. Men jag får ägg med en gula som lyser som guld. Jag får mat där jag helt säkert vet vad som stoppats i dem innan de slaktades. Och för mig är det så viktigt. Eftersom jag under många år tvingades äta mängder med mediciner för mina kroniska sjukdomar vet jag att alla kemiska tillsatser man får i sig bara skapar mer sjukdom. Så därför strävar jag hela tiden efter ett så rent, enkelt och oprocessat liv jag kan!

Charlie håller gärna koll på damerna, men eftersom han är så liten tycker han det är bäst att klättra upp på pumpen. Allt för att kunna göra sitt jobb, tänker han.

20160321_123437

 

Om man som jag ska leva hela livet med konstant näringsbrist räknas varje tugga man stoppar in i munnen. Nej, vänta! Detta gäller inte bara då. Detta gäller för bövelen ALLA som stoppar något i munnen. Det borde vara i alla människors intresse att det bränsle man ger sin kropp är av bra kvalitet. Och nej, två kalorier är inte alltid lika! En kalori från ett färdigmål eller halvfabrikat har inte samma effekt på din kropp som en kalori från till exempel en ekologisk kyckling eller tomat. I halvfabrikaten stoppas det in mängder med utfyllnad, socker, vatten, konserveringsämnen,mm. Dessutom pressas de konventionellt producerade matvarorna att växa fort och då ger det mindre näring och smak. Har du provat att sänka tänderna i en hemodlad solmogen tomat så vet du vad jag menar!

När jag valde att göra min Gastric Bypass, för att få bättre livskvalitet, valde jag indirekt också att leva resten av livet med näringsbrist. Det är ett faktum alla som gör någon form av obesitaskirurgi måste leva med. Och eftersom vi opererade inte kan äta några större mängder utan äter många små mål betyder det att jag i varje tugga vill få med så mycket protein, vitaminer, mineraler och spårämnen,mm jag bara kan.

20160321_124923

20140612_204405

 

Jag hade redan långt innan operationen ändrat mina livsmedelsinköp till att innefatta mestadels ekologiskt men nu ökar jag andelen avsevärt genom att vi från och med denna säsong kommer producera än mer egenodlad mat. Vi har haft höns i alla år vi bott här ute så det har inte ändrats men odlingarna av grönsaker och frukt har tiofaldigats. Det har grävts bäddar och täckts gräsmatta så det står härliga till!

 

Jag väljer att täckodla till största delen. Trots att mördarsniglarna hittat hit! Jag har även kallbänkar, varmbänk och växthus så jag kan sätta igång mina odlingar ganska tidigt på säsongen. Fönsterbrädorna inomhus är också fyllda till bristningsgränsen så klart.

20160413_120545

20160424_143313_resized

 

Jag har turen att bo på landet där hästgårdarna ligger tätt, vilket innebär att jag har lätt att få tag på gödsel och halm. Jag använder naturligtvis min egen hönsskit men då den är betydligt starkare väljer jag noga var jag ska använda den.

När jag anlägger en ny bädd på gräsmattan täcker jag först marken med tidningar. Sedan lägger jag lager av halm, hästskit, löv och trädgårdsavfall ovanpå. Det blir som en lasagne. Denna vattnas sen ordentligt. De bäddar vi gjorde förra hösten är det nu tid att plantera eller så i. De olika lagren har förmultnat ganska mycket och jag skjuter bara materialet åt sidan och sår eller planterar. Sen puttar jag tillbaks lagerna igen runt omkring plantorna.

I de två lådorna, ca 5 meter långa och 60 cm breda, som vi gjort denna vår försöker vi få igång ganska hög värme. Först ligger det halmbalar i botten, sen ett tjockt lager hästskit, löv, halm och högst upp ett lager kompostjord. Allt trycks ner ordentligt mellan lagren och sen vattnar jag med ”kissevatten” (maken har ”kissa i hink”-tjänst ibland) för att få igång förbränningen. ( Kisse-vatten: 1 del kiss + 9 delar vatten) Sen springer jag ut med termometern och kollar flera gånger om dagen. Det är så spännande då kvicksilvret stiger. När den värsta hettan lagt sig efter ca 10- 14 dagar är det perfekt att sätta spädisar eller så.

Jag är väldigt inspirerad av ”Skillnadens trädgård”( Sara Bäckmo): Länk: Skillnadens trädgård som också har en blogg och Youtubekanal där hon är helt självförsörjande på grönt under mer än 6 månader på året. Hon börjar även så och odla väldigt tidigt. Skillnadens trädgård ligger i zon 3 och mina odlingar ligger i zon 1-2 så det hon lyckas med bör jag också lyckas med!  Kan jag öka vår självförsörjningsgrad från tidigare års 2-3 månader till 6 månader så gör jag min kropp en stor tjänst. För att inte tala om hur härligt det är att knalla ut i odlingarna bakom ateljén och plocka ihop dagens middag.